MEDDELANDE TILL ALEXANDER VOXLIN SOM ETT ROP PÅ HJÄLP DÅ ABSOLUT INGEN ANNAN ANSER DET VARA DETAS JOBB, DET ÄR NATURLIGTVIS MÖJLIGT MEN TALA DÅ OM FÖR MIG TILL VEM JAG KAN VÄNDA MIG, DET KAN HELT ENKELT INTE VARA SÅ SVÅRT. JAG HOPPAS PÅ ALEXANDER ENLIGT DENNA E-POST JAG SKREV I MORSE:
"Hej Alexander!
Jag har sedan många år varit sjukpensionär och det är inte mitt eget val men snarare flera läkares, psykiatrikers, ortopeders och kardiologer.s.
Jag anses ej vara lämplig att vara bland andra människor är kontentan av deras utlåtanden och läkarintyg.
Jag har Adhd, aggressionsproblematik, 13 frakturer, utmattning pga för hög stressbelastning, kronisk hjärtsjukdom m.m. Det gör min tillvaro till en mycket svår livssituation där jag dels är konstant rastlös, irriterad till arg, frustrerad över att inte kunna ventilera ur mig min överskottsenergi men istället varit sittandes med en överskottsenergi vilken min fysik hindrar mig att få utlopp för genom ett någorlunda hälsosamt sätt:
När hon berättade att jag hade rätt att söka bostadstillägg för 3 månader retroaktivt, tackade jag nej eftersom jag redan betalat hyran för den tiden. Hon stod på sig, i all vänlighet med - "varför inte söka retroaktivt när jag ändå hade rätt till det - nog kunde jag säkerligen hitta något att lägga pengarna på med tanke på mina flera tillstånd och sjukdomar.
Mycket tacksamt även om jag ansåg att det troligen fanns andra i större behov av de pengarna. Långt senare när jag flyttat fick jag veta attt jag skulle "anmäla" flytten" med allt vad det innebar ekonomiskt och gjorde så. Jag var då utan bostadstillägg i cirka 11 månader samtidigt som jag hade begärt att få börja med löneutmätning vilken gav mig ett ohyggligt bakslag, oväntat dessutom.
Min son dog strax efter det, endast 8 år gammal. Jag var nu helt onödig och överflödig, tänkte jag. Dessvärre blev det inte så men väl en långtgående framtid (fortfarande pågående) i nära katatonisk tillvaro, dvs endast existens, ej att leva. Min envishet, frivillig eller ej, fick mig att kämpa vidare och där är var jag befinner mig än idag. Pga mitt handikapp, att ej vara förmögen att förflytta mig behövligt eller önskvärt tillsammans med ovan beskrivning har fått mig att tappa "livsgnistan".
Jag har nu löneutmätning á det smått fantastiska beloppet om drygt 4000kr/månad efter att jag begärt rättelse grundat på det felaktiga beslut om beloppet om 3850kr/månad sa,mt 1000kr högre månadshyra pga mitt handikapp samt 2400kronor som behövs till bil då det är det enda sättet jag kan ta mig till apotek och mataffärer då jag går med 2 kryckor (vilket gladeligen har använts av de så kallade "polismän- & kvinnor, tillika gärningsmän- &kvinnor) - har således 4000kr + 1000kr och 2400kr i medel jag verkligen behöver för att existera mig genom dagarna:
"Från 16885kr/månad (sjukersättning och bostadstilllägg) har jag nu 14445kr minus hyra om 7500kr/månad blir det 1985kr/månad kvar till skillnad mot 16885kr/mån minus 6500kr/månad blir 10385kr/månad. Kortfattat har jag nu, till skillnad mot tidigare: 1985kr/mån -Tidigare: 10385kr/mån Skillnaden är: 8400kr mindre i "Lön" trots ökade kostnader.
Jag har läst lite vad du skrivit och fått intrycket av att du står för vad du skriver.